Norrlandsgrisar och palt

image



Godkväll

Någonstans långt där uppe i vildmarkernas fjärran ligger någonting som enligt rykten är ganska stort, vilt och vackert. Natur och liv som är ostört, orört, och förföriskt. Någonting som jag har hört ska kallas Norrland.
Denna nordliga del av landet har något som vi inte har här nere i söder.
Sjöar, älvar och storslagna naturområden som inte redan är exploaterade eller sönderfiskade är något av ett paradis för oss fiskesugna sörlänningar.
Där det inte finns färdigbyggda ramper eller asfalterade vägar vart man än vrider blicken.
Nu råkar Norrland vara ett utmärkt hem för grova gäddor som också är min och många andras stora passion i livet. Det är alltså hit vi zoomar in på google-maps och drömmer oss bort ett tag på söndagskvällarna nere i storstäderna.

——————————————————–
Sedan gymnasietider har jag haft privilegiet att få lära känna den mytomspunna samegrabben Markus Teilus. Jag har hört att han gillar att hålla till där uppe bland de låga björkskogarna, de brunstiga björnkalvarna och Sveriges mest imponerande population av mygg. Men lyckligt lottad är jag som tydligen betett mig så pass bra genom åren för att bli uppbjuden på gäddjakt av herren i fråga.
Fem dagars gäddfiske i Norrland erbjöd han. Hur skulle jag kunna tacka nej? Vem kan motstå en sådan utsökt inbjudan? Att få jaga kallvattenslevande miniatyrkrokodiler på nya jaktmarker är bara för oemotståndligt. Det var helt enkelt dags för en satsning efter stor gädda på nordliga farvatten.
Kunskap

Kunskap om jaktområden närmare bestämt.
Hur tänker man när man ska jaga stor gädda? Hur ökar man egentligen chanserna att lyckas kroka ett as?
Stora flådiga båtar, dyra spön och 18 planolådor fullsmetade med förmarinerade gäddbeten är mångas melodi. Visst, det är häftigt, men jag har insett att det är inte alls det som ger mig stor gädda.
Utan det är i första hand kunskap om vart jag kommer lägga tiden, i andra hand metod och i tredje hand utrustning.

Stor gädda finns inte överallt, speciellt inte uppe i Norrbotten. 10+ finns i de flesta vatten, men chanserna på 12+ minskar drastiskt. Och det är här det verkligen spelar in på vart man lägger tiden. Oändliga timmar av slit och förlust är nyckeln till framgång. Här spelar ingen roll vem som har snabbast båt eller flest kullager i rullen, utan här spelar roll vem som har möjligheten att sjösätta båten där ingen annan kan eller vill. Vem som har möjlighet att staka sig fram mellan vassöar och stenar, att kriga sig fram genom ruskiga förhållanden just för att hitta sin egna lilla sweetspot. Smultronhålet där du känner i hela din gäddtarm att här finns det risk. Risk för att just detta as till fisk du fantiserat om där hemma faktiskt finns, och det är goda chanser till att fisken aldrig någonsin sett innehållet på de ovannämnda planolådorna.

Markus glöd för att ständigt leta nya heta vatten istället för att falla in i farleden, in på de förbyggda asfaltsramperna med glassbaren runt hörnet, är imponerande. Det är helt rätt tänk och det gör han också till en grymt het gäddfiskare i dagens läge. Så för mig var det var det ganska givet val att korsa land och rike för att åter få fiska men min forntida fiskekompanjon!

——————————————————–
Förhållandena för veckan såg dessvärre ut som rent bajs. 20-25 mm regn med jämna vindar på 15 m/sekunden stog på menyn.
Däremot var det något som inte stod helt rätt till. Dagarna innan var fyllda med lite för många djävulskap som bara kunde betyda en sak. Jag höll på att bygga upp det sista av mitt karmakonto.
Det var nästan så jag trodde jag ringt vädergrabbarna på SMHI i sömnen och mutat dom, för vädret hade ändrats från katastrof till lite mindre katastrof. Och det såg bara ut att bli bättre och bättre…

– Taxfree, starköl och chilinötter

-Plan som lyfter

-Lock för öron och vita moln

-Plan som landar

Lule’

Kallax flygplats välkomnar en alltid med neddragna jalusier och igenbommade butiker. Inge tjaffs. Helt i min anda.
Markus möter upp mig och när jag hoppar in i bilen omfamnas jag av en ljuvlig doft bestående gammalt fiskslem, blod och död från Markus ständiga hantering av tappra betesfiskar.
När euforin omfamnar mig av denna stank slår jag en oroande tanke över mitt psykiska välmående, men inser där och då att jag aldrig heller kommer kunna förklara detta för den vanliga och dödliga, jag ler därför istället samtidigt som vi dundrar iväg mot fem dagars gäddjakt.

———————————————————

Receptet var enkelt. 05.00 kokar ägg, kaffe och gäddlust i symfoni, sen bar det av.

Metoden var flötestrolling med fokus på stor lake och mört. Laken är en relativt underskattad fisk som stor gädda ofta specialiserar sig på i vatten där arten i fråga håller till. Storleken låg mellan 40-60 cm och ett trippel-trekrokstackel var det vi använde oss av.
Bilden nedan visar hur vi riggade fiskarna, och värt att tänka på är att deras skinn är grymt sega. Vi böjde därför ut en av krokspetsarna på två av krokarna som vi tröck rakt in i laken, detta resulterade i att vid mothugg så gled krokarna lättare ut ur fisken och in i käften på gäddan istället.
När det kommer till lake kör vi uteslutet deadbait då de små djävularna garanterat kommer satsa hela sin fördömda själ på att trassla till det för dig.

image

Fiske efter stor gädda är tufft. Vi visste att det skulle bli långt mellan huggen, men vi visste också att när rätt fisk klipper så är det värt varenda sekund vi lagt ner.

Horisontellt regn och piskande vindar, sol och spegelblank yta. Ja, det är ju Norrland vi talar om.

image

Veckan inleds med några fiskar omkring metern. Brutala hugg kontrades med brutala mothugg. Vi fiskade på vatten som vi visste hyste riktig grov gädda.
Där kvistar, fallna höstlöv och skummande bubblor samlas i strömmande vatten släpades våra betesfiskar sakta fram. Det kändes ruskigt hett.
Inmumifierad i alla kläder jag hade sneglade jag på vänster paravan som tyst gled fram över det mörka vattnet. Då hände det, flötet bakom paravanen var inte där. Knarren på baitrunnern avbröt mitt desperata sök efter flötet och lina började ticka ut från spolen. Det var dags igen.
Mothugget satt som ett smäck och tyngden från fisken var enorm. En lindrig fight med en del frågetecken om storleken infördes och efter lite trixande låg hon där i XL-håven som nu såg ut som farsars lilla öringshåv.
Det var en gris.

Fisken mättes till 117,5 cm. En rygg som alla atleter drömmer om och en buk som alla atleter har mardrömmar om.
13200 gram vägde hon in på och det fanns inte mycket att säga, för mig var hon en drömfisk.

image
Fisket fortsatte men förhållandena blev tyvärr sämre och sämre. Gäddorna var som bortblåsta och timmarna mellan huggen expanderade för varje dag som gick. Någonting hade hänt. En omställning från högt till till extremt lågt tryck i samband med kraftigt grummel på grund av vind kan ha vart två anledningar. Men det är också detta som gör gäddfisket så magiskt. När det väl händer så känns allting så enkelt. Det bara faller på plats, men sen så kommer detdär vi alla brottas med. Det vi alla febrilt spekulerar om. Hur man gör för att knäcka koden. Ibland så går det, och ibland så är blir man utspelad.
I mitt och Markus fall blev det en salig blandning, och denhär gången var det rätt fisk som högg när det väl small. Och det gör hela satsningen grymt lyckad!

Här får ni njuta av en förjävla fin roddbåt och ett stycke Norrland!

image

Tack för denna veckan Markus 🙂