Om Mattias

Mattias är butikssäljare hos oss, han har 14,64 kg gädda som personbästa och gillar allt från spinnfiske till flugfiske.

Vårlycka

Notering

Tisdagar

Kan de vara veckans segaste dag? Ja, inte omöjligt, men med lite planering och flax lyckades jag faktiskt styra just denna tisdag åt något helt annat, nämligen det vi alla gäddfiskare drömmer om denna tid på året.. Ett alldeles underbart spinnpass såklart!

 

Jag och våran härliga glädjespridare till vän och stamkund Johan Bergström packade upp arsenalen i båten samtidigt som förväntningarna toppades av dagens goda förutsättningar.   Morgon började med lugna västliga vindar, men jag visste att framåt förmiddagen skulle vinden vridas sådär perfekt för det stället jag haft innanför pannbenet de senaste isbelagda månaderna.
Jag saktar in båten ca hundra meter utanför en stor lekvik där vi under tidigare år haft kontakt med grov fisk. Det här stället är minst sagt knepigt och jag visste att det skulle få bli många kast och tunn utdelning.
Med korta ankringar fiskade vi oss successivt över en sakta sluttande lerbotten utan vidare struktur. Med endast några dagars öppet vatten hade vi inte riktigt koll på vart fisken skulle stå, men kast efter kast uteslöt meter efter meter.
Tidigare år har stället levererat vid endast några fåtal gånger, men det har vart just denna tid på året och med denna exakta vindriktning. Förutsättningarna, sällskapet men framförallt magkänslan var helt rätt den här gången. Och det var bara en tidsfråga innan det skulle klappa i.
Mitt i en härlig café-bärs historia som Johan entusiastiskt berättar om suger det till rejält i mina grejer. Min 20 cm gäddfärgade söderjigg totalinhalerades av en fisk som minst sagt satte stopp för historien. Den där stumheten som man så lätt drömmer om fanns äntligen där. Det vart tvärstopp. Fisken sticker upp i sidled med båten och parkerar sedan så att min gäddpåk sannerligen fick bekänna färg. Johan ställde lite motvilligt ifrån sig sin nyöppnade bira men hajjade snabbt vinkeln att det var håvläge. En magnifik håvning av en magnifik karl var fullbordad och en praktfisk var landad.

10,6kg 111cm              

 

Söderjiggen 20 cm. Gädda

Färger som dessa är magiska under för- och efterlekperioder. Stora gäddor är renodlade kannibaler och slukar gärna i sig betesfiskar i alla tänkbara storlekar för att få i sig det där lilla extra.

Årets värsta antiklimax-lunch inleds strax därefter och världen känns gråskalig när jag inser att jag köpt jordens torraste veggo-chorizo. Men å andra sidan, hellre en bommad chorizo än en bommad tia. Eller vad säger man?
Fisket rullade på i trögt tempo men ett par gäddor landades innan dagen led mot sitt slut.

Vattentempen ligger i nuläget på ca 4-8 grader, (självklart beroende på vart man är), så ut med er nu sista tiden innan leken drar igång på riktigt. Missar ni detta så slipa krokarna och var redo till efter leken. Glöm heller inte att visa stor respekt för fisken nu under lekperioder och hantera firren på bästa tänkbara sätt så att vi alla kan ha fortsatt bra fiske efter stora och välmående fiskar!

Skepp Ohoj!

 

Norrlandsgrisar och palt

image



Godkväll

Någonstans långt där uppe i vildmarkernas fjärran ligger någonting som enligt rykten är ganska stort, vilt och vackert. Natur och liv som är ostört, orört, och förföriskt. Någonting som jag har hört ska kallas Norrland.
Denna nordliga del av landet har något som vi inte har här nere i söder.
Sjöar, älvar och storslagna naturområden som inte redan är exploaterade eller sönderfiskade är något av ett paradis för oss fiskesugna sörlänningar.
Där det inte finns färdigbyggda ramper eller asfalterade vägar vart man än vrider blicken.
Nu råkar Norrland vara ett utmärkt hem för grova gäddor som också är min och många andras stora passion i livet. Det är alltså hit vi zoomar in på google-maps och drömmer oss bort ett tag på söndagskvällarna nere i storstäderna.

——————————————————–
Sedan gymnasietider har jag haft privilegiet att få lära känna den mytomspunna samegrabben Markus Teilus. Jag har hört att han gillar att hålla till där uppe bland de låga björkskogarna, de brunstiga björnkalvarna och Sveriges mest imponerande population av mygg. Men lyckligt lottad är jag som tydligen betett mig så pass bra genom åren för att bli uppbjuden på gäddjakt av herren i fråga.
Fem dagars gäddfiske i Norrland erbjöd han. Hur skulle jag kunna tacka nej? Vem kan motstå en sådan utsökt inbjudan? Att få jaga kallvattenslevande miniatyrkrokodiler på nya jaktmarker är bara för oemotståndligt. Det var helt enkelt dags för en satsning efter stor gädda på nordliga farvatten.
Kunskap

Kunskap om jaktområden närmare bestämt.
Hur tänker man när man ska jaga stor gädda? Hur ökar man egentligen chanserna att lyckas kroka ett as?
Stora flådiga båtar, dyra spön och 18 planolådor fullsmetade med förmarinerade gäddbeten är mångas melodi. Visst, det är häftigt, men jag har insett att det är inte alls det som ger mig stor gädda.
Utan det är i första hand kunskap om vart jag kommer lägga tiden, i andra hand metod och i tredje hand utrustning.

Stor gädda finns inte överallt, speciellt inte uppe i Norrbotten. 10+ finns i de flesta vatten, men chanserna på 12+ minskar drastiskt. Och det är här det verkligen spelar in på vart man lägger tiden. Oändliga timmar av slit och förlust är nyckeln till framgång. Här spelar ingen roll vem som har snabbast båt eller flest kullager i rullen, utan här spelar roll vem som har möjligheten att sjösätta båten där ingen annan kan eller vill. Vem som har möjlighet att staka sig fram mellan vassöar och stenar, att kriga sig fram genom ruskiga förhållanden just för att hitta sin egna lilla sweetspot. Smultronhålet där du känner i hela din gäddtarm att här finns det risk. Risk för att just detta as till fisk du fantiserat om där hemma faktiskt finns, och det är goda chanser till att fisken aldrig någonsin sett innehållet på de ovannämnda planolådorna.

Markus glöd för att ständigt leta nya heta vatten istället för att falla in i farleden, in på de förbyggda asfaltsramperna med glassbaren runt hörnet, är imponerande. Det är helt rätt tänk och det gör han också till en grymt het gäddfiskare i dagens läge. Så för mig var det var det ganska givet val att korsa land och rike för att åter få fiska men min forntida fiskekompanjon!

——————————————————–
Förhållandena för veckan såg dessvärre ut som rent bajs. 20-25 mm regn med jämna vindar på 15 m/sekunden stog på menyn.
Däremot var det något som inte stod helt rätt till. Dagarna innan var fyllda med lite för många djävulskap som bara kunde betyda en sak. Jag höll på att bygga upp det sista av mitt karmakonto.
Det var nästan så jag trodde jag ringt vädergrabbarna på SMHI i sömnen och mutat dom, för vädret hade ändrats från katastrof till lite mindre katastrof. Och det såg bara ut att bli bättre och bättre…

– Taxfree, starköl och chilinötter

-Plan som lyfter

-Lock för öron och vita moln

-Plan som landar

Lule’

Kallax flygplats välkomnar en alltid med neddragna jalusier och igenbommade butiker. Inge tjaffs. Helt i min anda.
Markus möter upp mig och när jag hoppar in i bilen omfamnas jag av en ljuvlig doft bestående gammalt fiskslem, blod och död från Markus ständiga hantering av tappra betesfiskar.
När euforin omfamnar mig av denna stank slår jag en oroande tanke över mitt psykiska välmående, men inser där och då att jag aldrig heller kommer kunna förklara detta för den vanliga och dödliga, jag ler därför istället samtidigt som vi dundrar iväg mot fem dagars gäddjakt.

———————————————————

Receptet var enkelt. 05.00 kokar ägg, kaffe och gäddlust i symfoni, sen bar det av.

Metoden var flötestrolling med fokus på stor lake och mört. Laken är en relativt underskattad fisk som stor gädda ofta specialiserar sig på i vatten där arten i fråga håller till. Storleken låg mellan 40-60 cm och ett trippel-trekrokstackel var det vi använde oss av.
Bilden nedan visar hur vi riggade fiskarna, och värt att tänka på är att deras skinn är grymt sega. Vi böjde därför ut en av krokspetsarna på två av krokarna som vi tröck rakt in i laken, detta resulterade i att vid mothugg så gled krokarna lättare ut ur fisken och in i käften på gäddan istället.
När det kommer till lake kör vi uteslutet deadbait då de små djävularna garanterat kommer satsa hela sin fördömda själ på att trassla till det för dig.

image

Fiske efter stor gädda är tufft. Vi visste att det skulle bli långt mellan huggen, men vi visste också att när rätt fisk klipper så är det värt varenda sekund vi lagt ner.

Horisontellt regn och piskande vindar, sol och spegelblank yta. Ja, det är ju Norrland vi talar om.

image

Veckan inleds med några fiskar omkring metern. Brutala hugg kontrades med brutala mothugg. Vi fiskade på vatten som vi visste hyste riktig grov gädda.
Där kvistar, fallna höstlöv och skummande bubblor samlas i strömmande vatten släpades våra betesfiskar sakta fram. Det kändes ruskigt hett.
Inmumifierad i alla kläder jag hade sneglade jag på vänster paravan som tyst gled fram över det mörka vattnet. Då hände det, flötet bakom paravanen var inte där. Knarren på baitrunnern avbröt mitt desperata sök efter flötet och lina började ticka ut från spolen. Det var dags igen.
Mothugget satt som ett smäck och tyngden från fisken var enorm. En lindrig fight med en del frågetecken om storleken infördes och efter lite trixande låg hon där i XL-håven som nu såg ut som farsars lilla öringshåv.
Det var en gris.

Fisken mättes till 117,5 cm. En rygg som alla atleter drömmer om och en buk som alla atleter har mardrömmar om.
13200 gram vägde hon in på och det fanns inte mycket att säga, för mig var hon en drömfisk.

image
Fisket fortsatte men förhållandena blev tyvärr sämre och sämre. Gäddorna var som bortblåsta och timmarna mellan huggen expanderade för varje dag som gick. Någonting hade hänt. En omställning från högt till till extremt lågt tryck i samband med kraftigt grummel på grund av vind kan ha vart två anledningar. Men det är också detta som gör gäddfisket så magiskt. När det väl händer så känns allting så enkelt. Det bara faller på plats, men sen så kommer detdär vi alla brottas med. Det vi alla febrilt spekulerar om. Hur man gör för att knäcka koden. Ibland så går det, och ibland så är blir man utspelad.
I mitt och Markus fall blev det en salig blandning, och denhär gången var det rätt fisk som högg när det väl small. Och det gör hela satsningen grymt lyckad!

Här får ni njuta av en förjävla fin roddbåt och ett stycke Norrland!

image

Tack för denna veckan Markus 🙂

Hällefiske i Mehamn

12023181_10156037262275103_553502800_n

Ett hektiskt liv i en stor stad är mångas vardag, liksom min. Man glömmer fort bort vad tystnad, avlägsenhet och äkta välmående egentligen innebär. Och för mig, lördagen den 5:e september, var de äntligen dags att sota av själen på nytt. På en myllrande flygplats där ovannämnda ord är det sista som existerar, står jag och min gode vän Simon Ritter med den klassiska arlanda-ölen i näven förbereder oss för en lång resa som minst sagt går norrut. Min timing med beställning av öl när plan precis skall bordas är som vanligt bedårande och med en skål brinnande chilinötter i halsen och två starköl senare knögglade vi oss in i planet som skulle ta oss upp till Luleå och senare vidare till Europas nordligaste plats – Mehamn.
Väl framme i Luleå möttes vi upp av min gamle vapendragare Markus Teilus som bl.a arrangera dessa resor via Mieko Fishing. Tillsammans tog vi upp jakten på proviant, barnförbjudna drycker och kalsonger som jag såklart glömt att packa ner. Vi började sakta men säkert bli klara för att ta upp fajten med den sista biten över finnmark, de va ju trots allt bara 90 mil ondskefulla svängar kvar. image
Över kala fjäll där vindarna härjade fritt tog vi oss fram på den enda vägen som fanns. Mil efter mil gled sakta förbi och efter dryga 11 timmar började vi närma oss. Mehamn visade sig vara en vindpinad liten by med ansiktet ut mot Barents iskalla hav. Området i sig var galet vackert och doften av saltvattnet hade redan börjat sin sanering av själen. Med bra humör mötte vi upp ytterligare en bekant, nämligen Albin Martinsson som jobbat som guide på Nordic Safari Camp de senaste fyra åren. Vi installerade oss i en av de fem stugorna som låg vid campen. Grymt fräscha och rymliga stugor med bra standard. Och möjligheten att kunna meta rödspätta från verandan gjorde ju inte det hela sämre heller. Ett par riktigt kalla och jobbigt goda pilsner senare var vi alla rätt färdiga, de var dags att ladda batterierna. Nu började det bli allvar. Sju dagars gnuggande efter hälleflundra i tuffa förhållanden låg framför oss och ingen av oss visste vad vi skulle förvänta oss. Det blev inte många timmars sömn den natten kan ju tilläggas.

Hälleflundran känns mer som något uråldigt som borde dött tillsammans med dinosaurierna. Det är inget fisklikt alls med dessa muskelberg. Det finns ingenting som jag kan jämföra en flundras kraft med i Sverige. På sin höjd en ynklig lax, men inte mer än så. Barents hav är världens mest livliga hav och artfaunan här uppe är enorm. Med en sådan artrikedom och mångfald är det svårt att misslyckas och tröttna, men med hälle-fisket är det annorlunda. Här gäller det att ta fram pannbenet ur stuvfacken och bita ihop, för det är få kontakter och långt mellan huggen. Men satan i min låda när de väl smackar i. Generellt sett så vet man väldigt lite om hälleflundran. Fisken växer så länge den lever och med studier på enskilda individer som åldrats långt över ett hundra år så kan man bara spekulera om vilka vikter dessa giganter kan uppnå. Lokala stories om flundror upp mot fem hundra kilo var något jag till en början tvivlade på, men med säkra bevis på fångster större än världsrekordet som krokats någonstans i fjordarna tystades detta tvivel ner relativt snabbt.

En ovanligt stilla yta klövs av båtens framfart under veckans första fiskedag. Vi inledde dagen med trolling då drifterna blev för dåliga i bristen på vind. Albin hade kontakt rätt fort med två mindre flundror och vi fångade några efterföljare på waterwolfen. Vi bestämde oss för att hitta betesfisk och lokaliserade ett sejstim på dryga sjuttio meter som vi släppte småpilkar på i den lugna vinden. Mitt i allt de roliga bestämde ja mig för att prova en större jigg för att komma under stimmen och ner på botten istället. Efter ett par minuter i den långsamma driften hände något som jag inte alls var beredd på. Någonstans sjuttio meter under båten sögs jiggen in i käften på något som gjorde mig knäsvag. Spöt som nyss kändes som en lyktstolpe bottnades nu som en mjuk tandpetare, fisken marscherade ner mot hundra-meters hålorna i lugnt och bestämt tempo. Snacka om att vara hjälplös, med bromsen nästintill bottnad stod jag som ett fån i ytterligare några sekunder innan den enorma tyngden var som bortblåst. Jag vevade upp den stackars Royber-jiggen som minst sagt såg lika pissnödig ut som mig. Efter ett fruktlöst försök att få jiggen att förklara för mig vad den nyss sett där nere senare så fortsatte dagen utan kontakter. Där och då, just i detta läge insåg jag att detta fiske garanterat kommer få en VIP-plats i mitt fiskehjärta!

DSC_7426

Hällebänd!

DSC_7315

Nya Accurate Boss Extreme är verkligen en rulle som pallar trycket. Ny storfavorit hos hälle-guiderna!

 

Följande två dagar visade nog den sanna sidan av denna nordliga och karga plats. Med vindar i jämna 20 m/s och bra mycket mer i byarna rådde det inge tvivel om att det var omöjligt att komma ut där vi fiskade första dagen. Något som jag uppskattar väldigt mycket är att det fanns möjlighet att traila båtarna till andra fiskeplatser längre in i fjordarna. Bara en sådan möjlighet gör det hela så mycket mer värt, för mig är den största rädslan att sitta inblåst och klättra på väggarna. Dit vi skulle va ju inte direkt runt hörnet, fem timmars bilkörning fram och tillbaka var något vi fick ta, men bra mycket bättre än att vara inblåst i stugan. Denna vackra plats vi först möttes av hade nu helt ändrat karaktär. Piskande horisontellt regn och vågor som fick en att bita sig på naglarna, men tack vare de höga bergsväggarna var det möjligt att fiska i alla fall. Nu insåg man vikten i att ha med sig bra flytplagg och värdet av att ha bra och vattentäta kläder. Snabba drifter upp mot två knop verkade ändock trigga igång flundrorna och nu var det helt annan fart på dom. Jag krokade en mindre fisk relativt snabbt, tappade en och landade ytterligare en på 118 cm inom första två timmarna. Senare på dagen var det Markus tur som sopade i ett mothugg i ett försiktigt pill. På dryga 25 meters djup lyfte han sakta upp en fisk på 36 stadiga kilon. Ingen gigant, men de är i dessa vikter man börjar förstå man faktiskt gett sig in på.
Jag blir alltid lika ställd när fiskarna äntligen kommer upp… Där har man stått som en rabiat jävla ostbåge och slitit som ett vilddjur och så kommer det upp en flundra lika stor som stjärtlappen hemma i vedboden… Man kan ju liksom inte låta bli att undra hur det skulle vara att pumpa upp en 243 kilos ba sådär, Mmmmmm…

 

12016697_10206679470119667_1881017111_n

Inte riktigt 243 kg, men en liten bit på vägen iallafall!…

Markus fina dam på ca 36 kilo!

Dagarna rann som sagt på med många kontakter och mycket försiktiga flundror. De stora verkade tyvärr inte riktigt i stöten. I september är det ofta antingen-eller-fiske. Ena veckan är det bara 130cm+ och andra veckan är det bara småttingarna som är i stöten. Vi träffade någonstans mitt emellan. Ett äkta fiskeparadis i grymt häftig miljö är en precis definition på Mehamn. Utöver de otroliga havsfisket har du grymt nära till hundratals sjöar som ligger utspridda över fjället, näst intill alla fulla med grov öring och röding. Efter en helt otrolig vecka beger vi oss nu tillbaka till verkligheten. Jag tänkte passa på att suga in de sista friska andetagen kombinerat med en udda väggrens-yoga innan vi fortsätter hem till våra hektiska liv med förnyade krafter!

Vid intresse av resor som denna så läs gärna mer om detta på www.norgehavsfiske.se Där erbjuds även bra information om liknande fiskecamper runt om i Norge!

Stort tack till Mieko Fishing, samt mina goda vänner Markus Teilus, Simon Ritter och Albin Martinsson!

På återseende Mehamn!

Bilder följer!

 

11997441_10156024063720103_116882153_n

En grymt fin hälleflundra i bra kondition!

image

Hårdrock + hällefiske = ❤

 

12023000_10156037275565103_1120234843_n

Två av flertalet Dolmøy 23′ Mycket stabila båtar även i de grövsta sjöarna. vid transport är kabinhytten guld värd!

12016653_10156037275030103_1415588632_n

Mycket fint läge!

11850966_10156037276255103_632577314_n

Båtajävel!

DSC_7497

Releaseplask! Låter som en nytt norskt ord… Hmm…

 

image

As

 

Adios!

Hej mina vänner!

Som några av er redan vet så ska jag följa rådet som dom gamla & visa alltid säger, ”du ångrar det du aldrig gjorde”. Och det är bra anledning nog för att jag skall packa mina matlådor och orientera mig bort till Asien under de kommande 6-7 månaderna!
Det kommer bli en backpackingresa så gudarna hukar sig, och med mina imponerande instinkter, överlevnadsförmågor, allmänbildning, geografikunskaper och allt annat som jag inte besitter så har samtliga kollegor bettat sina spargrisar på att jag antingen kommer hem efter någon vecka grovt traumatiserad och ev. adopterad, eller helt enkelt hemskickad ett par år senare i ett kuvert. Realist som jag är bettar jag då inte emot.. :]

Nåväl, vill lägga ett par goda ord åt mina kollegor, vänner och chefer. Vill tacka för att jag fått chansen att få delta i denna grymma liga som brinner så enormt för att driva det Svenska sportfisket framåt inom redskapshandeln, och såklart utanför. Att verkligen få ta del och se bakom kulisserna hur alla på bygget glöder för att få fram budskap, dela kunskap och att se andra lyckas är underbart, man kan inte göra annat än att glida med i rytmen och älska det! Tror det är få förunnat att man kan ha så kul med sina kollegor, chefer och framförallt alla grymma kunder och vänner som det ändå blivit! Det är nog inte i många branscher man har en sådan härlig och avslappnad relation till kunder och kollegor!
Man kan stappla in på jobbet med morgonhumör som en bakfull mattpiska och komma på sig själv 10 minuter efter öppning stå o garva o dricka kaffe med en stammis eller någon man aldrig träffat! Det är ju ändå i slutändan tack vare er kunder och vänner, konstigt nog, man varje dag glider in till knoget med ett leende på läpparna!

Nu stämplar jag ut och låter nästa arvinge få ta emot den tunga bördan att försöka få ner Martin på jorden!
STORT tack till Henke, Nicke, Berbatoff, Adam Abborre, Mc Dougles, Fiaskomatte (2), Jimpen och sist men inte minst, eller jo, helt klart minst: Martin!

PS: Var inte rädda för att göra frugan förbannad o bränn nu förfan matkontot på mellandagsrean!
”Du ångrar det du aldrig gjorde” eller hur var det?

peace
🙂

Värmlandstripp

Hallå i taket

Efter att haft ett ”smärre” uppehåll gällande bloggandet kände jag att det var läge igen…
Det var för andra gången dags att besöka en Värmländsk polare i Kil, en bit norr om Karlstad. Veckan var planerad sen året tillbaka och grymt sugen var man på att få komma över till skogarna i väst och spinnfiska, meta och trolla upp bestar. Var iaf planen…

Dag 1.
Suget efter att få spinna gädda i Klarälven var näst intill olidligt, men jag fick bita mig i gäddtungan och tacka ja till ett vertikalpass efter gös första dagen. Ändock en skön start på veckan och alltid sjukt kul att få känna på brunkhuggen från midgård vid pelagiskt vertikalfiske! Sjukt kul.
En av 3 gösar som brottades upp under dagen.

Dag 2.
Äntligen dags för gäddspinn och nu var det the real deal. Med glödbitar innanför brallorna fanns det ingen tid att spilla och ut från Kil fladdrade en morgontrött fiskebil i full bunke. Väl vid älven så möttes vi av en älv som var minst sagt lika trött som bilen. Bilden talar alldeles för sig själv…

Under normalt vattenstånd flyter det omkring ett gäng tvålkoppar med entusiastiska laxfiskare 1-2 m över dessa sanddynor och denna syn var grunden till problematik. Vi stakade oss ut och kunde ro någorlunda fram till platsen vi ville fiska på, ”hålan” som var ca 1 meter djup var lika med bortkastad tid. Vi sökte oss till djupare vatten och lyckades hitta en kant intill strömmen där det var någorlunda lugnvatten. Normalt vid detta lågvatten kan man hitta gäddorna lite vartsom i strömmen, men vid denna kant så hade 2 över 12 kg kommit upp under veckan och hett var bara förnamnet. 1,5- 3 meter var djupet och det kändes lovande med resterande djupalternativ. Krokrätningar och stock i var och vartannat kast resulterade i benknäckande mothugg och irritation förgäves. Efter ett par kast försvann linan och jag vevade tomt en halvmeter, ytterligare ett benhårt mothugg + tvärstopp blev för mycket, en halvt stukad handled och en bockad vev på calcuttan blev facit. Dock var skillnaden på denna stock såklart slacklinan och en halvt ihjälsliten Söderjigg i färgen Öringen (såklart)..
Ingen irritation, glad som satan att fisken ändå fanns, hugget återspelade sig om och om igen i huvvet tills jag på automatik smackade i en bättre fisk rakt ute i strömmen. Fisken välvde runt och lekte rövare ett tag tills den simmade in mot båten, visade upp sitt omfång (8-9kg) och spottade ut den stackars öringsimmitationen, surt var både för och efternamn.

På en sådan liten kant kunde det mycket möjligt vara de enda fiskarna som var villiga att nappa, och i sådana förhållanden får du bara en chans. Sitter inte krokarna så är det kört, stor gädda ger dig aldrig två chanser, och inte gjorde dessa fiskar det heller. Så mycket slit för brödsmulor som en kär kollega brukar säga, detta var fan ordet för det hela. Hårt gnuggande i näst intill perfekta förhållanden resulterade i ett par smågäddor till under veckan. Pelagisk trolling på Fryken, nötande spinnfiske och stora mörtar som vi gång på gång trottade/släppte ner längs med kanterna på de få bakvatten som fanns.
Men samtidigt tycker jag detta är det häftiga med älvfiske, att fiska på små vatten och behöva läsa av älven och leta efter hålorna där betesfisk och stor gädda samlas. Mängdfiske är inget som existerar och snittvikten på fisken brukar vara stor. Att ständigt ha en vag aning om vilka as till fiskar som ser ditt bete i varje kast gör att man står på helspänn hela tiden och missar inte en sekund av fisket under dagen då man vet att man oftast bara har en chans. Detta är vad jag kallar gäddfiske på nivå!
Detta var väl även summeringen på resterande dagar och lite tröstbärs fick slinka ner på fredagskvällen så man fick upp humöret igen!

Next time; tredje gången gillt
Tjäna.

PS: Måste bara säga det, att kunna sitta med ett leende på läpparna oavsett om väderleksrapporten lovar på ett ex antal minusgrader, stormvindar eller monsunregn är för mig värt multum. Har ni ledsnat på att bli blöta och kalla under risiga (dock heta) förhållanden så gör er själva en tjänst, investera i ett Bass Pro Shops ställ! Detta måste vart mitt bästa köp hittils, vilket jävla ställ…

http://www.sportfiskeprylar.se/sv/artiklar/bass-pro-shops-100mph-gore-tex-suit.html

Grym weekend i Värmland!

Mors!

I helgen som var besökte jag och mina kära kamrater Markus Teilus och Simon Ritter våra       ”hemmavatten” i Värmland som vi spenderat mycket tid för att leta rätt på!
Vi försökte välja datum och tid med omsorg som passade alla, (inkl. gäddorna), med tanke på att Markus bor i Luleå tycker jag ändå att vi lyckades tajma allt ganska bra!

4 dagars fiske stod på schemat, och här var det hårdsatsning som gällde. Klockan på 04.30 och hemgång efter 18.00.
Vi skulle först bo på Deje Vandrarhem, men efter en mer detaljerad syn på vart vi skulle tillbringa våran ”fritid” har vi nog aldrig vart så överrens om att vi sakta men säkert borde backa ut till bilen igen…
SO, efter lite dealande checkade vi in hos en akademielev som vi känt sen en tid innan, inga konstigheter!
Helgens väder lovade kyla under natt och tidig morgon, men så fort solen tog närvaro så blommade nästan vitsipporna. Inte ett moln på himlen, bokstavligen talat så långt ögat kunde nå! Helt fantastiskt väder helt enkelt.

Mothugg

Mothugg

Dagarna flöt på som om tiden försvunnit, god mat, grymt sällskap och helt okej fiske är svårslaget.
Markus Teilus som också är en erkänt duktig filmare&fotograf tog tillfället i akt och filmade en hel del under helgens lopp.. Han svängde ihop en liten feel-good film om hur man kan tillbringa dagarna då solen är på humör, länk kommer nedan!

Fisket var varierande.. Dag 1 började bra med en 7,5a och avslutades med en grymt fin dam som skippat dagens anorexia mode! Hon tvingade ner vågen till hela 11 kilo!
Markus var fångstmannen som efter så mycket slit äntligen fick bärga sin första ismetade 10a, de var han sååå värd!! Bättre start får man leta efter!
Dag två och tre spenderades på två riktigt fina ställen, men tyvärr var det sniporna som regerade under dagarna. Lågvatten och bristen på vårvärmen kan vara två anledningar till att de större exemplaren inte riktigt var där vi ville att dom skulle vara.
Sista dagen hade vi grymma förhoppningar på. Om isen höll skulle den spenderades på ett ställe där vi vet att det går extremt grov fisk, tidigare småfångster som har haft brutala bitmärken på över 17cm  i bredd höjde spänningen till maximal. Dagarna innan hade vi tagit vara på de mindre gäddorna ner mot kilot. Dessa herrar skulle alltså få uppträda under isen dag IV med förhoppning om att locka fram de allra största gäddorna. Brr..

Vi tvingades tyvärr till att runda av tidigare då vi  behövde komma hem i tid också.. De kändes knappt som vi fått ut spöna innan vi behövde packa oss tillbaka till bilen :/ Under dagen fick vi i alla fall ett gäng grymt vackra fiskar runt 4-6 kilo. Detta fick avsluta våran helg i de Värmländska skogarna. Än en gång lämnas man av gäddfeber och lycka, men att hålla undan tankarna om vad som kan ha stirrat på våra mörtar&gäddor under helgens  pass var mer eller mindre omöjligt under hemfärden..

7,5a

7,5

Käk

Käk

 

Mackans PBragg!

Mackans PBragg! 

Filmen från ismetet i Värmland 2013-03-07 / 2013-03-10

See y out there!

Trosa

Snabbuppdatering från söndag 25/12

Vid 6-tiden brände jag och Simon Ritter ner till Trosa med hårdhandskarna på och beteshinkarna proppade.
Gnugga stenhårt hela förmiddagen som tyvärr bara resulterade i en 5a och ett gäng felkrokade braxar,1-2m/sek och fetingdimma var inte vad vi hoppades på. Förutsättningarna höll va de lovade och dagen fortsatte trögt, petades upp ett fåtal snipers till men braxarna spelade ut Canada Goose Sale Canada Goose Outlet, Canada Goose gäddorna med deras huggvilliga ryggar..

Red Tiger westinjerk, Cheap Canada Goose Mystique Coat And Canada Geese grymt het för den svårflörtade höstbraxen!

Träffade några välkända ansikten när vi trailade upp båtarna och dagens fångster var tyvärr likvärdiga både storleksmässigt & mängdmässigt. Skön dag på sjön för övrigt, och käket var lika bra som förra gången!

cheers

//Matte